Vad är cirkulär ekonomi?

Du har helt säkert hört talas om cirkulär ekonomi om du är det minsta intresserad av hållbarhet. Men vad handlar det egentligen om?

Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell som av många betraktas som det bästa budet på hur vi kan skapa hållbar tillväxt. Helt grundläggande handlar cirkulär ekonomi om att tänka in resurser i ett kretslopp där de cirkulerar, snarare än används och slängs. Det betyder att fokus ligger på förvaltning av resurser snarare än kontinuerlig utvinning, konsumtion och bortskaffande.

Ett hållbart alternativ till linjär ekonomi

Cirkulär ekonomi står i motsats till den linjära ekonomin. Det låter kanske inte omedelbart superbekant med linjär ekonomi, men det är alltså den ekonomiska modell vi har levt under de senaste många åren. Linjär ekonomi fungerar genom att vi utvinner resurser, tjänar pengar på att sälja dem i något bearbetat format och därefter kasserar dem. Vissa av resurserna är dock ändliga. Det vill säga att det inte genereras mer av dem än det som redan finns. Andra, till exempel trä, kan vi fortsätta att skapa mer av.

I en linjär ekonomi använder man båda typerna av resurser, men återvinner och återanvänder dem typiskt inte – de slängs när vi inte använder dem längre. Vi beter oss alltså lite som om våra resurser vore oändliga. Det betyder också att väldigt mycket aktivitet kretsar kring att få folk att köpa nya produkter som inte håller särskilt länge.

En potentiell väg till hållbar tillväxt

Cirkulär ekonomi är på allas läppar eftersom den presenterar ett grundläggande nytt sätt att tjäna pengar på. De aktiviteter som affärsplaner byggs upp kring måste helt enkelt förändras markant, enligt den här modellen.

I stället för att i första hand tjäna pengar på att sälja varje produkt en gång och därefter ha samhällskostnader för avfallshantering kommer fokus att ligga på förvaltning, reparation, återanvändning och återvinning. Det goda är att alla de här aktiviteterna redan i dag är något som företag kan tjäna pengar på. IT-företaget Sellpy tjänar till exempel pengar på att förmedla begagnade kläder mellan privatpersoner, som med några få klick kan köpa och få hemskickad en tröja från andra sidan landet. Klädbutiken Nudie Jeans erbjuder gratis reparationer av sina jeans i alla sina butiker, och lovar dessutom att sälja dina gamla Nudie Jeans åt dig om du lämnar in dem i en av deras butiker – mot rabatt på ett par nya jeans. På så sätt säkerställer de att deras produkter har en lång livscykel, och att kunder som kanske annars inte var beredda att lägga över 1 000 kronor på ett par jeans kan se att det handlar om en investering.

Detsamma kan man säga om GoMore, som gör det enklare för privatpersoner att dela bil med varandra och därmed ser till att färre behöver köpa en egen bil.

Tänk nya system och affärsmodeller, snarare än justeringar av produktinnehåll

Det viktigaste att förstå om cirkulär ekonomi är att det inte handlar om småjusteringar. Det är själva de aktiviteter vi tjänar pengar på som förändras. Är man en babyklädesbutik kan man inte nöja sig med att börja använda ekologisk bomull i stället för konventionell. Man måste helt enkelt tänka igenom livscykeln för de produkter man säljer. Kanske ska man börja köpa tillbaka de begagnade kläderna och sälja dem igen? Kanske ska man skapa en abonnemangslösning så att varje klädstorlek hinner användas av 10–20 bebisar innan den är utsliten? Huvudsaken är att man tänker in resursernas livscykel som en central del av affärsmodellen.

Reduce, reuse, recycle

Tre helt centrala begrepp inom cirkulär ekonomi är: reduce, reuse, recycle.

Att vi ska minska vår konsumtion låter kanske obehagligt, men i grund och botten handlar det om kvalitet och delningsekonomi framför kvantitet och ägande. Hellre två par kvalitetsjeans än fem halvdåliga. Hellre låna en paddleboard än köpa den. Hellre låta lägga in eller ut klänningen än köpa en helt ny. Det ger möjlighet till fler abonnemangslösningar, medlemskap, mer hyresekonomi och fler som arbetar med reparationer. Återanvändning säger nästan sig självt, men kräver också en hel del förvaltning som i sin tur kräver både händer och hjärnor. Återvinning av resurser är inte heller nödvändigtvis en dålig affär, bara det finns tillräckligt bra system för det. Aluminium är till exempel relativt enkelt att smälta om och mycket energikrävande att utvinna. Om de företag som gör kaffekapslar i aluminium började ta pant för sina kapslar eller ge rabatt när kunderna lämnade in använda kapslar skulle deras produkt bli betydligt mer hållbar. Just nu finns det möjlighet för kunder hos Nespresso att lämna in sina använda kapslar, men det finns inget incitament att göra det.

Vad är cirkulär ekonomi då inte?

Cirkulär ekonomi handlar inte om att vi ska äta med pappskedar i stället för plastskedar när vi köper en yoghurt på språng. Även om det är papp är det nämligen fortfarande en engångsprodukt, och det skapar en massa resursspill. Tvärtom skulle lösningen kunna vara ett pantsystem för plastbestick, eller att man har med sig sin egen metallsked. Enligt samma logik kan man säga att cirkulär ekonomi inte heller handlar om att köpa tonvis med bomullsnät när man handlar, utan tvärtom om att återanvända det enda nät du har i årtionden.

Cirkulär ekonomi handlar alltså mer om vad vi gör med våra material än vilka material det handlar om – och viktigast av allt handlar det om att reducera, återanvända och återvinna.

Klicka här och se alla våra (cirka 2 miljarder) kurser och korta utbildningar!

Här är ett litet urval av de allra populäraste av dem:

• Mini MBA i Sustainability Management (6 månader)
• Mötesledning och facilitering (2 dagar)
• Assertiv kommunikation (2 dagar)
• Aros Mini MBA – Ledarutbildning (6 månader)
• Att leda andra utan att vara chef (3 dagar)
• Mini MBA i Psykologi (6 månader)
• Nudging och beteendedesign (2 dagar)
• Aros Processledarutbildning (6 dagar)
• Kurs i konflikthantering (2 dagar)
• Presentationsteknik med genomslagskraft (2 dagar)
• Aros Projektledarutbildning (IPMA) (12 dagar)
• Den Intensiva Projektledarutbildningen (6 dagar)